Försmak på framtiden

Försmak på framtiden

Höga områdespriser i augusti är en försmak på prisvariationer som den förnybara energiframtiden kommer att ge oss.

Kraftmarknaden är aldrig långtråkig. Vad händer på energibörsen när det uppstår fel i kärnkraftverk? Vad blir konsekvenserna av översvämningar och värmeböljor i Kina? Och vad gör de vindstilla dagarna med elpriset?

Den sista månaden har vi sett svaren i realtid. Kärnkraftverk på revision, relativt lite vindkraft och sommarrestriktioner på vattenutflödet har inneburit en dubblering av elpriset i Sverige, Danmark och Finland i slutet av augusti.

Onsdagen den 23 augusti rusade områdespriserna i Sverige upp till hela 59,36 EUR/MWh, och detta från genomsnittsnivå på 32,6 EUR för augusti. Vad hände? En revison i ett annars stabilt kärnkraftsystem samtidigt som vindkraftverken stod i det närmaste stilla.

Därmed fick vi en försmak på den typ av snabba prisändringar som kommer att prägla en marknad med mycket förnybar energi. I framtiden kommer det att bli ännu mer förnybar energi på kraftmarknaden – och de dagar när låg produktion från förnybara energikällor sammanfaller med bristande kärnkraftsleveranser, då ökar priset avsevärt på kort sikt. 

Områdespriserna i augusti blev lika höga som höga vinterpriser, så det hjälpte föga med sommar och allmänt låg efterfrågan på el. Denna gång kom vindkraften tillbaka på en mer normal nivå dagen efter, så att områdespriserna föll till 41 EUR/MWh i Sverige – något som fortfarande är en relativt hög prisnivå.

Systempriset för Norden i augusti blev 27,58 EUR/MWh. Detta är 1,2 EUR högre från juli och 4 EUR/MWh lägre än genomsnittet för augusti sett till de sista tio åren sammantaget.

Som semesterfirarna i Norden redan vet. Sommaren 2017 blev nederbördsrik, något som normalt leder till prisfall. Så blev inte fallet och orsakerna till detta hittar vi långt utanför Norden. Kolpriserna är på väg upp i Asien, en ökning som i huvudsak drivs på av att det råder obalans på den kinesiska kraftmarknaden. Detta påverkar i sin tur den europeiska prisnivån, som sedan i sin tur påverkar den nordiska prisnivån.

Obalansen i Kina har denna sommar berott på två viktiga huvudorsaker: översvämningar och värmeböljor.

Kina drabbades i somras av rejäla skyfall och de stora dammarna stängde snabbt luckorna för att begränsa översvämningsskador längre ner längs floden. Det blev därmed stopp i vattenkraftsproduktionen även i anläggningen ”De tre ravinernas damm”. Denna vattenkraftdamm står ensam för inte mindre än 9 % av Kinas vattenkraftproduktion. Åtgärderna förhindrade denna gång en översvämningskatastrof, men Kina tvingades ersätta förlusten av vattenkraft med kolkraft.

Samtidigt med skyfallen drabbades Kina av en värmebölja och det blev då kolkraften som fick användas för att täcka kylbehovet. Och när kineserna skruvar på kylanläggningarna för fullt, kan vi konstatera att sommaren blir som en nordisk vinter – med årets högsta kraftproduktion

Hög kraftproduktion betyder högre pris på kol och dominoeffekten känner vi redan till – även från Nordens höga områdespriser i augusti.