Ingen vår för elpriset

Ingen vår för elpriset

Snösmältningen kom igång sent i Norden. Det höll spotpriserna på en relativt hög nivå under stora delar av maj.

Månaden startade med negativa priser (priser under noll kronor) i Danmark, men under stora delar av maj har vi haft priser som är mer vinterliknande än vårbetonade.

Grossistpriset för el levererad i Stockholm hamnade i maj på 28,7 öre/kWh. Det är 1 öre/kWh högre än priset för april och inte långt under snittpriset för den gångna vintern, det vill säga 29,6 öre/kWh i Stockholm.

Varför ser vi dessa relativt höga priser nu? Det finns två primära huvudförklaringar: Lejonparten av snön har hamnat långt norrut denna vinter och de låga temperaturerna har försenat snösmältningen. Låga temperaturer i fjällen gör att tillflödena till magasinen är ovanligt låga för att vara maj. 

Ketchupeffekt i norr?          
Mycket snö och försenad snösmältning kan med hög sannolikhet leda till en kraftig vårflod i Nordnorge enligt NVE (Norges vassdrags- og energidirektorat). När plusgraderna blir tillräckligt många i det nordliga börsområdet (NordPool), kan snösmältningen i gengäld få ett desto snabbare förlopp. Kraftsystemet klarar då knappast att fånga upp allt vatten, så en del kommer att rinna rakt ut i havet. Men pressen på spotpriset kan också öka för prisområdena i norr.

Vi har redan sett att de nordnorska producenterna har stor produktionsvilja genom att de har hållit sina priser lägre än de övriga områdena i Norden. Därmed har de producerat mer kraft och tömt av lagren i magasinen under vintern. Detta gör de för att bereda plats så att de kan fylla på lagren igen så mycket som möjligt vid den snart förestående snösmältningen.

När det gäller de mellersta och södra delarna av Norden har snösmältningen redan satt igång. Med från några undantag verkar det som att man har god kontroll över smältvattnet. Därmed pressas inte priserna ner ovanligt mycket.

Stor (geo)politisk osäkerhet
Tittar vi nedåt Europa kan vi konstatera att Macrons seger i det franska presidentvalet drog in som en svalkande bris på finans- och råvarumarknaderna. Det icke-radikala presidentvalet dämpade något av den osäkerhet som uppstod efter såväl Brexit som Trump. Men lugn i Europa räcker inte när det uppstår oroshärdar på andra håll i världen. Råvarumarknaderna svarar med en växande oro.

OPEC och Ryssland försöker hålla ett stadigt grepp om oljepriset, medan priserna på kolmarknaden inte fallit nämnvärt trots ett tillgångsöverskott, eftersom Kina ligger som en våt filt över marknaden. Det betyder att det inte bara räcker med att stirra sig blind på balansen mellan tillgång och efterfrågan för att bedöma de framtida priserna. Vi måste även bedöma de ständigt växlande geopolitiska strömningarna som kommer från olika håll.

Fallande priser mot sommaren
Marknadsaktörerna har prisat in en normal nedgång i priserna under sommaren och en försiktig uppgång till vintern. Tittar vi på årskontrakten framöver ser vi att marknadsaktörerna håller fast vid sina långsiktiga förväntningar: Priset på el i Norden kommer att falla fram till och med 2020. Skälet är en fortsatt stor utbyggnad av förnybar energi i Norden och Europa under de kommande åren.